Vad innehåller bröstmjölk och hur mycket äter en bebis?
Under de första sex månaderna råder livsmedelsverket nyblivna mammor att, om möjligt, ge enbart bröstmjölk till bebisen för att sedan börja komplettera med annan mat. Bröstmjölk bör vara en del av bebisens kost det under det första levnadsåret då det ger skydd mot infektioner, är hygieniskt förpackat, alltid färdiglagat och perfekt sammansatt. Bröstmjölk är dessutom alltid rätt temperatur, finns alltid där du är och det är dessutom billigt.
I denna artikel kommer vi att svara på bland annat nedanstående frågor:
- När och hur bildas bröstmjölk och hur stimuleras den.
- Hur mycket bröstmjölk äter en bebis?
- Vad innehåller bröstmjölk?
- När är bröstmjölk fetast?
- Hur ser bröstmjölk ut?
- När försvinner / sinar bröstmjölken?
- Hur kan du öka mjölkproduktion
- Är bröstmjölk laktosfritt och veganskt?
- Hur mycket bröstmjölk äter en bebis?
Hur bildas bröstmjölk och när får man bröstmjölk?
Bröstmjölk påbörjar att produceras i körtelvävnaden under graviditetens sista dagar. Själva produktionen sker sedan i bröstens körtelgångar under inverkan av hormonet prolaktin. Bröstkörteln innehåller 15-20 mjölkkörtlar med småblåsor (alveoler) som drar ihop sig vid mjölktömning. Bröstens storlek har ingen betydelse för förmågan att producera bröstmjölk.
Den första mjölken kallas för råmjölk, vilken är extra rik på antikroppar, protein, järn, natrium, kalcium, fettlösliga vitaminer och mineralämnen. Det är bra om barnet kan få i sig denna tidiga bröstmjölk redan kort efter förlossningen. Ungefär tre till fyra veckor efter förlossningen når bröstmjölken sin fulla mognad. Mjölken mellan råmjölk och mogen bröstmjölk kallas för övergångsmjölk.
Bröstmjölkens sammansättning och mängd anpassas efter barnets behov och varierar både under amningstillfället och under amningsperioden. Allt den ammande kvinnan äter förs över i bröstmjölken, vilket också påverkar bröstmjölkens smak.
Läs även: Allt om amning samt om att förvara, värma och frysa bröstmjölk.
Vad innehåller bröstmjölk?
Mogen bröstmjölk innehåller högre halter av fett och laktos samt betydligt lägre halter av protein och därmed immunglobuliner. Det är koncentrationen av immunglobuliner som ger barnet ett betydande skydd i form av ett stärkt immunförsvar under hela amningstiden. Bröstmjölk innehåller allt en nyfödd bebis behöver – förutom D-vitamin som i Sverige normalt ges som tillskott till barn under de två första levnadsåren.
Bröstmjölkens proteiner består av kasein och vassleprotein. Mängden vassleproteiner sjunker långsamt med tiden. Bröstmjölken innehåller även andra proteiner och också enzymer, hormoner och tillväxtfaktorer.
Den viktigaste kolhydraten i bröstmjölk är laktos, vilken motsvarar en tredjedel av energin i mogen bröstmjölk. I bröstmjölk finns även oligosackarider, som hjälper till att göra barnets avföring mjukt och som dessutom förhindrar att vissa bakterier tar sig igenom slemhinnan i svalg och mag-tarmkanalen.
Det som varierar mest i bröstmjölken över tid är fetthalten. När bröstmjölken blir mer mogen, så innehåller den allt mer fett. Bröstmjölkens fettsammansättning påverkas också av fettsammansättningen i den ammande mammans kost.
Läs mer: Kost medans du ammar.
Bröstmjölk innehåller även olika fetthalt under själva amningen. Mjölken som kommer först är tunnare och släcker barnets törst. Mjölken som kommer senare är fetare och mer mättande. Detta gör det väldigt viktigt att man låter barnet suga klart och själv släppa taget om bröstet när barnets behov är tillfredsställt.
Lästips! Om bröstet inte töms på bröstmjölk så kan den ammande kvinnan drabbas av mjölkstockning. Läs om hur du lindrar och förhindrar mjölkstockning.
Hur stimuleras bröstproduktionen?
Det som stimulerar produktionen av bröstmjölk är amningen. Ju mer du låter barnet amma ju mer bröstmjölk produceras. Nybildningen är som allra högst när bröstet är tomt. Om du vill stimulera bröstproduktionen är det därför viktigt att du tömmer brösten ordentligt (i realiteten töms aldrig brösten helt och hållet, utan detta är bara ett uttryck). Detta kan du exempelvis göra genom att erbjuda barnet bröstet oftare än tidigare. Du kan även testa att växla bröst fram och tillbaka, dvs erbjuda det andra bröstet när barnet är nöjt, och sedan samma sak när barnet är färdigt med det andra bröstet. Ytterligare ett sätt att stimulera en ökad bröstmängd är att pumpa ut bröstet lite extra precis efter att du ammat. Denna mjölk kan du gärna spara och förvara i frysen för framtida behov (läs mer om att spara och frysa bröstmjölk).
Öka mjölkproduktion : 13 tips på hur du får mer bröstmjölk
Många som valt att amma tvingas avbryta amningen till följd av otillräckligt med mjölk i brösten. För många känns detta jobbigt och det är lätt att skuldbelägga sig själv. I denna artikel går vi igenom allt du behöver veta kring att öka och stimulera mjölkproduktionen.
Vill du öka mjölkproduktionen så kan du amma ofta och mer regelbundet framför allt i början. Även rätt amningsteknik, bra kost och att bevara lugnet trots den stressiga situationen är saker som hjälper till att stimulera mjölkproduktionen.
I denna artikel får du flera tips och fakta kring att öka mjölkproduktionen.
Läs även: Så ammar man rätt / Tips när man måste sluta amma
Hur vet man att man har en låg mjölkproduktion?
Några tecken på att mjölkproduktionen är att avstannad viktuppgång hos barnet (ev viktnedgång), att barnet kissar mer sällan, barnet får långsamma tarmrörelser eller att barnet upplevs som slött och kraftlöst. Om barnet verkar besvärat vid amning eller om han eller hon endast suger sammanhängande under väldigt korta stunder så kan detta också vara signaler som tyder på att det inte finns tillräckligt med mjölk i brösten.
Läs även: Viktkurvor för pojkar / viktkurvor för flickor
Om man misstänker att man har en för låg mjölkproduktion så bör man söka hjälp. Första steget är ofta att rådfråga på BVC eller att kontakta en amningsrådgivare. Det finns olika metoder för att utvärdera hur mycket mjölk det finns men den vanligaste och enklaste metoden är att väga barnet under en period, både innan och efter amning. Viktuppgången visar då hur mycket mjölk barnet fått i sig.
Vad kan orsaka en låg mjölkproduktion?
Många nyblivna mammor ger upp amningen då de upplever att de har en låg mjölkproduktion. För att mjölken ska komma igång ordentligt så kan det dock ta ett tag och många ger upp för tidigt. Det krävs ofta att man i början ammar ofta, 8-12 gånger per dygn, även under natten. Otillräcklig mjölkproduktion är enligt forskning mycket ovanligt och beror i de flesta fall på fel sugteknik eller på att det går för långt mellan amningsstunderna.
Det är viktigt att du inte skuldbelägger dig själv om det inte fungerar. Det är helt okej att ge upp amningen och att gå över till flaska när du vill. Det ska kännas bra, annars blir det bara stressigt vilket varken du eller barnet mår bra av.
När kommer mjölkproduktionen igång?
Kroppen producerar mjölk redan när du är gravid och det är inte ovanligt att gravida lider av läckande bröst. Vid förlossningen sker sedan ett hormonellt samspel som ytterligare sätter igång mjölkproduktionen och som även stimulerar utdrivningen av den bildade bröstmjölken.
Redan under de första timmarna efter det att ditt barn är fött så finns det mjölk att ge till det nyfödda barnet. Det är nu viktigt att du erbjuder barnet bröstet och låter barnet suga. Det är viktigt att detta påbörjas direkt då barnet efter några timmar faller in i djupsömn då det är oerhört svårt att få till någon amning.
Tips för att öka mjölkproduktionen
Här hittar du 13 tips för att öka din mjölkproduktion:
Byt bröst – ett vanligt och effektivt sätt att stimulera en ökad mjölkproduktion är att byta bröst fram och tillbaka under amningen.
Amma ofta – att amma ofta stimulerar mjölkproduktionen så att mer mjölk bildas. Att amma 8-12 gånger per dygn under en vecka, fördelat på dag och natt, kan få kroppen att producera mer mjölk.
Läs även: Så länge bör du amma vid varje tillfälle
Börja tidigt – produktionen av mjölk kommer igång snabbare om amningen startas tidigt. Du bör därför påbörja amningen direkt efter förlossningen, gärna under de första timmarna.
Rätt grepp – om barnet har felaktig sugteknik så kommer barnet dels att inte få i sig någon mjölk, dels så kommer mjölkproduktionen att gå ner. Rätt grepp och rätt teknik är således ett måste för att stimulera mjölkproduktionen.
Amma på natten – att ge namn på natten kan hjälpa till att öka mjölkproduktionen. Detta då det ger en ökad frisättning av hormonet prolaktin, som är det mjölkbildande hormonet.
Amma med disciplin – ibland kan det hjälpa att verkligen tömma ett bröst (det blir dock aldrig helt tomt) innan man byter till andra sidan. Blir bröstet tomt så sänds det signaler om att mer mjölk måste produceras. Att amma klart på ett bröst hjälper också barnet att få i sig den mest energirika delen av mjölken. Läs mer om Bröstmjölkens innehåll.
Handmjölkning – massage och handmjölkning kan hjälpa till att stimulera mjölkproduktionen. Det kan dels göra så att mjölkflödet ökar, dels så blir också nyproduktionen större. Denna metod benämns ofta som bröstkompression, vilket du kan läsa mer om längre ner i artikeln.
Stressa inte – stress har sällan positiva effekter på saker och inte heller på amning. En stressad mamma som oroar sig över att sitt barn inte får tillräckligt med mjölk kan mycket väl göra rädslan självuppfyllande. Se amning som en avslappnande tid ni har tillsammans och försök att inte låta stressen ta över.
Sluta schemalägga – ett barn har nödvändigtvis inte samma schema eller plan som du har. Lär dig barnets signaler och erbjud bröstet så snart barnet visar signaler på att det vill äta. Vissa barn äter sällan men länge vid varje tillfälle, medans andra äter mindre men väldigt ofta.
Läs även: Spara och förvara bröstmjölk
Ge inte ersättning – att ge barnet någon form av bröstmjölksersättning kan kännas som ett bra alternativ om man inte tror att barnet får i sig tillräckligt med bröstmjölk. Ersättningen är näringsmässigt bra och likvärdig bröstmjölk så om amningen inte fungerar så är det absolut bra att ge mat på flaska. Vill du amma så kan ersättningen dock göra barnet mätt, vilket gör att han eller hon vill amma mindre. Den minskade amningen säger då till din kropp att producera mindre mjölk. Det är viktigt att barnet får näring så rådfråga alltid vården om du är osäker.
Ät rätt kost – det sägs även att rätt kost kan hjälpa dig att få igång och öka mjölkproduktionen (vi har ingen forskning som bekräftar detta, men det skadar inte att försöka). Det som sägs fungera är grönsaker såsom sparris, spenat, bönor, melon och squash samt rotfrukter såsom potatis och morot. Drick också gott om vatten. Det man med säkerhet vet är dock att mjölkproduktion kräver energi – det är därför viktigt att du äter ordentligt när du ammar.
Undvik napp och flaska – innan barnet (och du som mamma) fått in rätt teknik med amningen så kan en napp eller flaska förvirra barnet och göra det svårare att hitta rätt sugteknik. Vänta gärna 10-14 dagar innan du introducerar dessa. Även senare kan det vara bra att begränsa nappsugande då det kan dölja hungersignaler.
Använd pump – mjölkproduktionen styrs av utbud och efterfrågan. Om du efter att barnet ammat färdigt pumpar ut så mycket mjölk du kan, så sänder det signaler till kroppen om att mer mjölk behöver produceras i framtiden. Att pumpa ut mjölk kan således öka din mjölkproduktion.
Längre ner kan du läsa mer om hur mycket bröstmjölk en bebis faktiskt äter under en dag.
Hur sent kan man stimulera mjölkproduktion?
Det är egentligen aldrig försent att återuppta amningen eller att öka mjölkproduktionen även efter det att man ammat ett tag. Bröstens fantastiska förmåga att producera mjölk kan stimuleras under en lång tid av antingen ett ammande barn eller vid användning av en amningspump. Har du haft ett uppehåll så kan det ta ett tag innan produktionen kommer igång. Snabbast går det om du påbörjar stimuleringen så tätt inpå en amningsperiod som möjligt. Ju mer och oftare du stimulerar brösten, desto mer stimuleras brösten att producera mer mjölk.
Bröstkompression
Bröstkompression är ett sätt att stimulera mjölkproduktion. Detta är ett sätt att med hjälp av handen stimulera brösten och dess mjölkproduktion. Enligt Rikshandboken BHV som ger rekommendationer till yrkesverksamma barnmorskor så förklaras metoden såhär:
”Börja med att forma handen till ett C. Håll handen runt det bröst du ammar på. Lillfingret ska ligga mot revbenen och tummen ovanpå bröstet långt ifrån bröstvårtan och barnets mun. Krama mjukt och försiktigt ihop bröstet i takt med att barnet ammar. När barnet tar sugpaus så slutar du trycka och när barnet börjar suga så kramar du igen. Du kan fortsätta att göra bröstkompressioner genom hela amningen. Detta gör att mjölkflödet ökar och därmed blir också nyproduktionen av mjölk större.”
Vad fungerar / fungerar inte för dig? Kryssa i undersökningen längst ner.
Ibland blir man förvirrad
Många mammor är oroliga för att deras barn inta ska få i sig tillräckligt med mat, vilket är fullt förståeligt. Vissa signaler från barnet kan också göra en förälder mer förvirrad. Vill barnet alltid äta, så är det lätt att oroa sig för att barnet inte får i sig tillräckligt med mat, men det kan bara vara så att barnet föredrar att äta ofta.
Hur mycket barn äter kan också variera över tid. Ibland har barnet en så kallad ”tillväxtspurt” då han eller hon äter mer än tidigare. Detta är inget konstigt och det viktigaste är bara att du lyssnar på barnets behov och erbjuder bröstet när hungersignalerna visas. Är du orolig så kontakta vården för råd, tips och hjälp.
Läs mer: Barnets tillväxtkurva
Vad fungerar / fungerade inte för dig?
Här har vi tagit med vissa tips som förekommer på nätet men som inte har några faktiska belägg för att fungera i forskning. Hjälp gärna andra genom att delge dina erfarenheter.
Vilken av följande metoder har fungerat för dig?
Vilka har inte fungerat för dig?
Källa: 1177, Rikshandboken-bhv.se, Neville MC , Morton J Physiology and endocrine changes underlying human lactogenesis II. Journal of nutrition 2001;131(11):3005S-3008S, samt råd från amningsrådgivare.
Hur mycket bröstmjölk äter en bebis?
Hur många ml äter en bebis är en vanlig fråga. Det viktigaste är att låta barnet amma så länge han eller hon vill så att din bebis blir mätt. En nyfödd bebis som är mätt slutar suga aktivt. Det genomsnittliga intaget vid amning av en nyfödd bebis är ungefär 2-10 ml per tillfälle under de första 24 timmarna. Under det kommande dygnet ökar detta till 5-15 ml per amningstillfälle. Runt dygn tre ammar din bebis cirka 15-30 ml per tillfälle.
Om du erbjuder bröstmjölk på flaska så bör du förbereda en större mängd än vad barnet kanske äter. Detta för att säkerställa att bebisen får äta så mycket som han eller hon vill. Ett riktmärke på mängd att erbjuda en nyfödd bebis som är några dagar gammal är 60 ml om bebisen väger runt 3 kg, 75 ml om bebisen väger 4 kg och 100 ml om bebisen väger runt 5 kg. Detta är den mängd du bör erbjuda bebisen – det är dock inte säkert att barnet äter upp allt. Om barnet inte äter upp allt så ska du kassera det som blir över.
Längst ner på sidan kan du läsa: Snabba fakta om bröstmjölk
Mått och vikter
| Hur mycket väger Bröstmjölk? | |
| Mått | Vikt (g) |
| 1 dl = 100 ml | 100 g |
| 1 msk = 15 ml = 3 tsk | 15 g |
| 1 tsk = 5 ml = 5 krm | 5 g |
| 1 krm = 1 ml | 1 g |
Donera / sälja bröstmjölk
Många sjukhus har brist på bröstmjölk och vill gärna köpa bröstmjölk om du är villig att donera. Detta är en viktig handling som kan bli räddningen för sjuka och/eller prematura barn som inte klarar av modersmjölksersättning.
Snabba svar om bröstmjölk
Här svarar vi kort på vanliga frågor om bröstmjölk:
Hur smakar bröstmjölk?
Bröstmjölkens smak varierar beroende på vad den ammande kvinnan äter. Smaken varierar därför från dag till dag, men den är alltid sötaktig i smaken. Viss forskning tyder på att den mat den ammande kvinnan äter även sätter sina spår i barnets framtida smakpreferenser.
När är bröstmjölk fetast?
Bröstmjölk är fetast när barnet ammat ett tag. Den första mjölken släcker barnets törst och sedan blir bröstmjölken tjockare för att mätta.
Varför är bröstmjölken vattnig?
Bröstmjölk är vattnig i början av amningen för att släcka barnets törst.
Hur ser bröstmjölk ut?
På bilden här ovan ser du hur utseendet på bröstmjölk kan skifta under samma amningstillfälle. I början är den vitare till följd av en högre vattenhalt och i slutet av amningstillfället är den gulare och mer gräddig pga högre fetthalt.
Är bröstmjölk laktosfritt?
Nej, bröstmjölk innehåller laktos.
Är bröstmjölk veganskt?
Bröstmjölk sägs vara animaliskt, men produceras av det kvinnan äter. Således bör det inte vara konstigt att ge sitt barn bröstmjölk om man är vegan. Det brukar också nämnas att det är extra viktigt för kvinnor som äter vegan-kost att amma. Detta för att säkerställa att barnet får i sig fullvärdig näring.
Kan man ge bröstmjölk från flaska?
Det går bra att ge bröstmjölk från flaska. Det är bara viktigt att vara noggrann med hantering och hygien när man handskas med bröstmjölk. Läs gärna mer i vår artikel om att förvara, värma och frysa bröstmjölk.
När försvinner bröstmjölk?
När barnet slutar amma så minskar också mjölkproduktionen. Många kvinnor har dock kvar mjölk i sina bröst i upp till ett år efter att barnet slutat amma. Läs mer om att Sluta amma.
Foto på Bröstmjölk: Azoreg [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], from Wikimedia Commons
