Längdkurvor och viktkurvor för flickor och pojkar
Ett barns födelsevikt och längd beror på olika faktorer såsom graviditetens längd och genetiska anlag. Även barnets kön är direkt avgörande för barns vikt och längd. Pojkar är i genomsnitt något längre och väger något mer än flickor.
Är barnet i magen på grund av genetiska faktorer stort så bromsas tillväxten upp mot slutet av fostertiden när utrymmet börjar bli för trångt. Denna inbromsning tages sen igen efter förlossningen då barnet tillväxt korrigeras mot sin genetiska tillväxtpotential. Detta betyder ofta att korta nyfödda barn med föräldrar som är längre än genomsnittet ofta växer väldigt snabbt under de tre första levnadsmånaderna för att komma ifatt sina genetiska anlag. I motsats så växer långa nyfödda barn med föräldrar som är kortare än genomsnittet ofta långsamt under hela det första levnadsåret.
Längden på din graviditet påverkar självklart födelsestorleken, då tillväxten mot slutet av graviditeten motsvarar cirka 1 centimeter respektive 150-200 gram per vecka. Om du är gravid efter 40 veckor så bromsas den intrauterina tillväxten upp. Under barnets första år så ökar längden i genomsnitt med ungefär 25 centimeter och på samma tid förändras vikten från runt 3,5 till 10 kilogram. Andra året avtar takten något då barnet normalt växer omkring 12 centimeter och ökar i vikt med ungefär 3 kilogram.
Läs mer om pojkars och flickor längdkurvor under det först året: Längdkurva flickor och Längdkurva pojkar.
Längd barn
Barnets längd bör ställas i relation till hans eller hennes genetiska anlag för längd. Normalt är att barns slutlängd motsvarar ungefär +/- 10 centimeter från föräldrarnas genetiska medellängd. Nio av tio barn hamnar i slutändan inom detta intervall. Det är dock inte säkert att föräldrarnas längd motsvarar den längd som de faktiskt skulle ha uppnått, då sjukdom under barndom, uppväxt i fattigdom, svält eller krig, kan ha påverkat längden negativt. Denna typ av faktorer kan påverka så mycket som 10-20 centimeter.
Barnets längd beror dessutom på två olika dimensioner; Hur fort det växer och hur lång tid det har på sig att växa. Tiden man har på sig avgörs av barnets ålder då han eller hon inträder i puberteten. En sen pubertet kan göra att barn vinner i längd med upp till 2 centimeter per år fram till puberteten. Ett barn som kommer tidigt in i puberteten kan på samma sätt bli kortare än den längd som föräldrarnas genomsnittslängd har förutspått.
Även kosten har betydelse för barnets tillväxt. Föds barn upp på en kost med ett lågt protein- och energiinnehåll så kommer den totala tillväxten att bli mindre. Exempelvis har man sett att barn som föds upp på en strikt vegankost kan minska i tillväxt och därmed i vuxenlängd även om barnet i övrigt är friskt. Amning ha däremot en tydlig effekt på barnets växande. Små barn som ammas är både längre och tyngre än andra spädbarn (Läs mer om amning).
Beräkna ditt barns vuxenlängd
Här har du en enkel formel för att beräkna ett barns vuxenlängd. Denna ska dock inte tagas för en sanning då många faktorer kan påverka både barnets tillväxt och ha påverkat föräldrarnas slutlängd.
(Pappans längd + mammans längd) / 2 +6,5 eller – 6,5 centimeter
Är barnet en flicka drar du av 6,5 centimeter från föräldrarnas genomsnittliga längd och på samma sätt lägger du till 6,5 centimeter om barnet är en pojke.
Vikt barn
En av de första frågor du får efter förlossningen är ”Hur mycket väger barnet?”. Under förutsättning att graviditeten gått sin fulla tid så väger i genomsnitt pojkar 3,6 kilogram och flickor 3,4 kilogram. De första dagarna efter graviditeten sjunker normalt barnets vikt med ungefär 5 och 7 procent av födelsevikten. I få fall kan vikten sjunka med hela 10 procent. När amningen väl kommit igång så stiger dock vikten igen och barnet bör redan efter ett par dagar ha påbörjat en viktökning. Vid ungefär en till två veckors ålder är barnet normalt åter uppe i sin födelsevikt.
Ett barns vikt ska alltid jämföras med längden och inte med andra barn i samma ålder. Självklart väger ett kortare barn normalt också mindre än ett långt barn. Det finns även en stor variation i hur mycket ett barn väger vid en viss längd. Det gör normalt inget att barnet väger lite så länge barnet inte börjar växa långsamt på längden.
Spädbarn går ofta upp mycket i vikt under det första året, då vikten ofta tredubblas. Extra mycket går barnet upp om det ammas. En viktökning som sker medan barnet ammar kan aldrig vara för stor och leder heller inte till att barnet riskerar att bli överviktigt som vuxen. Normalt så blir små barn slankare runt 1½ års ålder. När barnet är i 5-8 års ålder ska barnet normalt vara så smalt så att revbenen syns. Barn som inte blir såhär smala, särskilt om de går upp mycket i vikt i 2-6 års ålder, löper stor risk för livslång övervikt. En tydlig varningssignal är om ett barn i 4-7 års ålder har en midja som putar utåt i stället för inåt. Tänk dock på att barn aldrig ska banta! Löper barnet risk för att bli överviktig ska du som förälder tänka på att säkerställa en god kosthållning. Gör detta utan att barnet vet om att du tänker på hans eller hennes kost och vikt så minimerar du risken för olika viktrelaterade sjukdomar.
Läs mer om flickors och pojkars viktkurvor;
Viktkurva flickor och Viktkurva pojkar.
De som läst avsnittet om barns längd och vikt läste även mer om barns utveckling det första året, barns kost de första sex månaderna, tillväxten på barns huvudomfång, bebis 35 snabba fakta. samt om fostrets längd- och vikttillväxt.
