Barn och diabetes
Diabetes är en sjukdom som allt oftare drabbar barn. Förr kallades det då för barn- eller ungdomsdiabetes, men idag används beteckningen typ 1-diabetes. Vanligast är det att barn insjuknar när de är mellan nio och tio år.
Knappt 900 barn och ungdomar under 18 års ålder insjuknar i typ 1-diabetes varje år. Mindre än tio procent av barnen och ungdomarna som insjuknar har en förälder eller ett syskon som har typ 1-diabetes.
Även om inte många barn drabbas så gäller det att vara vaksam. Fördröjd handläggning och missad diagnos kan leda till ketoacidos och att barnet avlider!
Vad är diabetes typ 1?
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som förstör bukspottkörtelns insulinproducerande celler. Detta leder till en livshotande insulinbrist.
Olika typer av diabetes
Man brukar normalt skilja mellan två typer av diabetes; typ 1- och typ 2 diabetes. Typ 1-diabetes är den som normalt drabbar barn, vilken innebär att produktion av insulin i bukspottkörteln är för liten eller helt saknas. Typ 2-diabetes kallas även åldersdiabetes och innebär att kroppens celler inte reagerar på det insulin som finns och att dessutom produktionen av insulin är för liten. Den här typen kan i sällsynta fall också förekomma hos barn och kallas då MODY (Maturity Onset Diabetes in the Young).
Hur vanligt är diabetes hos barn?
Varje år insjuknar knappt 900 barn och ungdomar i Sverige i typ 1-diabetes. Drygt 7000 barn 0-18 år lever med sjukdomen och av dessa är runt 12% av barnen i åldern 0-6 år. Drygt 90% av alla drabbade barn har typ 1-diabetes.
OBS! Barn drabbas inte av diabetes typ-1 på grund av att de äter för mycket godis eller för att de rört på sig för lite – detta är en myt.
Insulin och socker
Insulin har en central roll i kroppens energibalans och är ett ämne som bildas i bukspottkörteln. Det är insulin som gör att vi kan tillgodogöra oss det socker, glukos, som vi får i oss med maten. Glukos är en sockerart som är mycket viktig som energikälla för våra celler. Om produktionen av insulin går ner mot 10% av det normala så börjar kroppen visa tecken på diabetes.
Varför drabbas barn av typ 1-diabetes?
Man vet inte helt säkert varför man drabbar. Det man vet är att en reaktion sätts igång i kroppen, eventuellt utlöst av en infektion, som innebär att kroppens immunförsvar går till angrepp mot sin egen bukspottkörtel. Detta resulterar i att den insulinproducerande delen av körteln blir förstörd.
Man tror även att ärftliga faktorer kan spela stor roll. Barn drabbas inte av diabetes typ-1 på grund av att de äter för mycket godis eller för att de rört på sig för lite – detta är en myt.
Diabetes symptom barn
Om barn drabbas av typ 1-diabetes så utvecklas det ofta under någon vecka till några månader. Små barn kan dock få allvarliga symtom efter bara några dygn så var vaksam. Utöver symtomen nedan så är det vanligt att barnet har haft en infektion två till tre veckor innan sjukdomen bryter ut.
Här listat vi ett antal symptom som kan tyda på att ett barn och drabbats av diabetes:
- Barnet minskar i vikt.
- Barnet orkar inte leka som vanligt.
- Barnet kissar mer / ofta.
- Barnet börjar plötsligt kissa på sig under natten.
- Barnet blir mer törstig och dricker mer än vanligt.
- Barnet får en ökad hunger.
- Barnet mår illa, drabbas av kräkningar och har ont i magen.
- Barnet blir trött och kraftlöst.
- Barnet ser suddigt och får synrubbningar.
- Barnet luktar aceton ur munnen.
- Barnet drabbas av svampinfektioner i mun eller underliv.
Ett barn som drabbats behöver inte ha alla symtom för att vara drabbat. En majoritet av de som fått typ 1-diabetes uppvisar dock de klassiska symtomen törst, ökade urinmängder samt viktnedgång. Spädbarnen riskerar att inom loppet av någon enstaka dag få ketoacidos med kräkningar. Även förskolebarn kan snabbt (inom några enstaka dagar) bli dåliga och allmänpåverkade vid diabetesdebut.
Varför blir man mer kissnödig om man har diabetes?
Orsaken till att man vid tecken på diabets måste gå oftare på toaletten är att den höga blodglukoskoncentrationen gör att glukos i överskott rinner över i njurarna och drar med sig vatten. Det produceras då stora mängder urin, som leder till att man behöver kissa oftare. Vid obehandlad diabetes leder detta sedan till uttorkning och ökad törst.
Diagnos – diabetes hos barn
Vanligast är det att diabetes har debut när barn är runt tio år, men den kan komma så tidigt som under det första levnadsåret. Det är heller inte ovanligt att förskolebarn får typ 1-diabetes.
För att utreda och ställa diagnos så mäter man nivån av blodsocker, som påvisar en förhöjd mängd socker i blodet vid typ 1-diabetes. Normalt testas nivån med ett blodprov i armen eller genom stick i fingret. I vissa fall görs sockerbelastning.
När ett barn insjuknar i diabetes läggs barnet in på en barnklinik och får vård av ett så kallat diabetesteam med specialkunskaper och erfarenhet av sjukdomen. Detta team hjälper till med omställningen och svarar på era frågor om sjukdomen samt ger råd.
Behandling av barn med diabetes
Om barn drabbas av typ 1-diabetes så behöver barnet alltid få insulin. Då kroppen inte längre tillverkar detta hormon så tillsätts det genom en spruta. Barn bör lära sig att själv ta sprutor från sju till åtta års ålder. Är barnet under åtta till tio år väljs ofta ett behandlingsupplägg med två till tre injektioner av insulin varje dag.
I vissa fall kan även insulinpump användas. Hos förskolebarn med typ 1-diabetes har användning av pump på senare tid ökat. Detta då det underlättar vid deras oregelbundna livsföring.
Utöver insulininjektioner är det också viktigt med åtgärder rörande kosthållning och fysisk aktivitet. Diabetes innebär livslång behandling då sjukdomen inte försvinner och man kan inte växa ifrån det.
Hotbild typ 1-diabetes barn
Vid typ 1-diabetes slutar kroppen tillverka insulin. Diabetes är en allvarlig sjukdom som kan leda till allvarliga komplikationer både akut och på lång sikt. Det finns inget botemedel och behandlingen är tung och intensiv. Dödsfall i barnaåren är sällsynta. Man vet dock att den genomsnittliga förväntade livslängden är förkortad hos de som fått typ 1-diabetes som barn.
Hotbilden ska dock inte överdrivas och så länge barnet är under behandling så lever inte barnet i ständig livsfara även om där finns en hotbild. Ser man till dödsfall i diabetes hos barn så är det extremt ovanligt – däremot kan vuxna drabbas.
Kost till barn med diabetes
Om ett barn drabbats av typ 1-diabetes så behöver barnet, precis som alla andra barn, en bra och varierad kost som innehåller alla kostens beståndsdelar. Så länge familjen har en sund kosthållning så är grundprincipen att man ska fortsätta med samma matvanor som tidigare. Det som främst skall begränsas är mängden raffinerat socker.
Utmaningen ligger i att kost och insulin ska matchas så att effekten av insulinet passar ihop med den mat som barnet äter. Detta innebär exempelvis att det är fördelaktigt att måltider intages på fasta tider. Utöver detta behöver man även ta med andra faktorer såsom barnets rörelse eller om det har en pågående förkylning. Fysisk aktivitet ökar känsligheten för insulin, så att barnet behöver en mindre dos.
Diabetes i förskolan
Beroende på hur mycket ansvar barnet kan ta för sin egenvård så kan barn behöva olika grad av hjälp under tiden på förskolan. Detta kan vara hjälp med blodsockertester och utvärdering av dessa, hjälp att mäta upp och injicera insulin samt om barnet behöver extra insulin eller extra mat. Det är vanligt att föräldrar och barn inte får den hjälp de behöver i förskola och skola.
Det är dock viktigt att närstående och personal i förskolan vet att ditt barn har diabetes, och hur barnet reagerar när hans eller hennes blodsockervärde är lågt eller högt. De ska även veta vad de ska göra om vem de ska kontakta om de behöver hjälp.
Diabetes hos barn i skolåldern
När barnet kommit upp i skolåldern kan en del själv kontrollera blodsockervärdet och ta insulin. De behöver dock ofta hjälp med tolka värdet och veta hur mycket insulin so de ska ta. Barn i denna åldern blir också lätt distraherade och de kan därför ofta behöva bli påminda om när det är dags att ta insulin och mäta blodsockervärdet.
Det är även bra om kompisar och kompisarnas föräldrar känner till att barnet har diabetes. Även i skolan och bland klasskamraterna kan det vara bra om du som förälder, eller barnet själv, berättar om sjukdomen.
Aktiviteter och barndiabetes
Barn som har diabetes kan fortfarande delta i alla aktiviteter i förskolan eller skolan. Idrott och fysisk aktivitet är lika viktigt för barn med diabetes som för andra barn. Det är dock viktigt att det finns mat tillgängligt och det finns tid att äta den.
Man bör även säkerställa att det finns extra tillsyn om barnet simmar och att säkerställa att yngre barn inte springer ensamma. Man ska mäta barnets blodsockervärde före och efter ett motionspass eller liknande. Detta för att avgöra vilken nivå på insulindosen som behövs. Motion sänker normalt blodsockervärdet, tillskillnad från en infektion som höjer värdet.
Läs även: Barns utveckling
Komplikationer vid diabetes
Hypoglykemi
Hypoglykemi innebär att man får för lågt blodsocker. Något som inte är ovanligt när barnet använder insulin. Typiska känningar eller tecken på detta är ökad svettning, hungerkänslor, hjärtklappning och irritabilitet. Senare kan det leda till att barnet tappar medvetandet och får kramper om det inte får socker. En vanlig orsak till hypoglykemi är för stor insulindos i förhållande till aktivitetsnivå och matintag eller en felaktig sprutteknik.
Hyperglykemi
Det är motsatsen till Hypoglykemi, dvs att blodsockret blir för högt. Detta är något som ofta sker vid febersjukdomar och efter intag av stora mängder söt mat och dryck, då barnet lätt använder för lite insulin.
Hyperglykemi kan vara ett allvarligt tillstånd och du bör lära dig symptomen på detta som är illamående och kräkningar, riklig vattenkastning, acetonlukt i andedräkten, snabb och djup andning samt sänkt medvetande. Är man drabbad så utvecklas symptomen på för högt blodsocker långsamt, under några timmar upp till ett par dagar. Det kan bli aktuellt med sjukhusbehandling. Är du osäker så kontakta din vårdgivare.
Ketoacidos
När blodsockret blir för högt och barnet har för lite insulin i blodet så kan cellerna inte ta upp blodsockret. Om detta inträffar kan barnet få syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Detta kan snabbt bli livshotande om det inte behandlas. Se symptom för detta under Hyperglykemi och om barnet kräks så ska du alltid ta det säkra före det osäkra och mäta barnets blodsockervärde. Risken för ketoacidos är ungefär fördubblad hos ett barn som använder insulinpump.
Läs även: Trotsåldrar
När ska man söka vård vid diabetes
Om du tror att ditt barn drabbats av diabetes så ska du genast kontakta en vårdcentral för en bedömning. Om vårdcentralen är stängd så ring 1177.
Om barnet verkar mycket trött, inte är kontaktbart eller är ointresserad av omgivningen så ska du snarast ta kontakt med vårdcentralen. Om du inte får tag på varken din vanliga vårdcentral eller den jouröppna mottagningen, så sök vård på en akutmottagning.
Källa: 1177, Rikshandboken barnhälsovård, läkartidningen, diabetsförbundet, viss, netdoktor, läkare. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2448
