Barn och mat de första 6 månaderna
I början rekommenderar man att spädbarn bara ska äta bröstmjölk om detta är möjligt. Detta är för att säkerställa att barnet får i sig en bra och näringsriktig kost. Om amningen inte fungerar kan man istället ge barnet modersmjölksersättning.
WHO rekommenderar att man ammar sitt barn under de första sex månaderna. Det enda man i början behöver komplettera med är D-droppar, som ges från cirka en månads ålder.
Nedan hittar ni mer information om bröstmjölk och om modersmjölksersättning samt om hur man på bästa sätt går över från amning till ersättning.
Bröstmjölk
Det finns många fördelar med amning och bröstmjölk så därför rekommenderas det att man under barnet första sex månader enbart ska ammas. Detta är för att barnet med alla säkerhet ska få i sig alla näringsämnen som det behöver för sin utveckling. Den första mjölk som kommer från mammans bröst efter förlossningen kallas för Råmjölk eller Kolostrum. Denna råmjölk är extra rik på antikroppar och celler som kan bekämpa bakterier, vilket gör den mycket viktig för barnet att få i sig.
Hur ofta och hur länge man ammar skiljer sig väldigt mycket åt men alla sätt är normalt så länge barnet får i sig tillräckligt med mat för att hålla sig mätt. Under första tiden bör du låta bebisen suga så ofta som möjligt och så länge som möjligt på bröstet för att mjölken ska rinna till ordentligt. Alla bebisar är olika och vissa ammar i flera timmar åt gången medan andar nöjer sig med tjugo minuter åt gången. Det bästa sättet att avgöra att barnet får i sig rätt mängd det är genom att se att barnet följer den normala viktökningskurvan. Går barnet upp i vikt så äter det tillräckligt. Man bör även märka att barnet ett par dagar efter förlossningen börjar kissa lite oftare än de första dygnen.
I början av amningen kommer tunnare mjölk som släcker törsten och sedan kommer det fetare mer näringsrik mjölk som ger mättnad. Det är därför viktigt att barnet får suga så länge som han eller hon vill så att det inte går miste om den fetare mjölken. För att mjölkproduktionen ska bli ungefär lika stor i båda brösten är det bra att du låter barnet amma varannan gång på respektive bröst. Se gärna till att barnet rapar efter att han eller hon ätit, då minskar risken för orolig mage och sömnen blir bättre. Investera gärna i en amningskudde för att få ordentligt med stöd annars finns risken att du får ont i nacke och axlar. När barnet är cirka fyra månader gammalt så behöver det av näringsskäl egentligen inte äta på natten. Vänj barnet långsamt vid ett nytt beteende men ofta märker man redan efter 3-4 nätter med nya vanor att barnets sovmönster börjat förändrats.
När du ammar är det viktigt att även du äter ordentligt. Läs även får fördjupade information om bröstmjölk, om förvaring samt om amning.
Modersmjölksersättning
Kan man inte amma sitt barn eller om man inte har tillräckligt med mjölk i brösten för att barnet ska bli mätt så kan man antingen ge modersmjölksersättning istället för bröstmjölk eller också bara komplettera med detta. Rådfråga på BVC innan du börjar med modersmjölksersättning så att man kan ta redan på vad orsaken till varför ditt barn inte får i sig de mängder det ska genom bröstet.
Modersmjölksersättning är vanligtvis komjölk som har anpassats till spädbarnets behov. Jämfört med vanlig mjölk så innehåller den bland annat mindre protein och mer järn. Halterna av vitaminer och mineralämnen som används för berikning är ofta även högre i ersättningarna än i bröstmjölken då kroppen inte lika lätt kan ta upp dessa. Idag finns för de barn som inte tål mjölk även ersättning som är mjölkfri och helt baserad på vegetabiliska komponenter, vanligen soja.
Använder du modersmjölksersättning som ett komplement så är det viktigt att du ger bröstet först så att mjölkproduktionen fortsätts att stimuleras. Slutar du att amma helt, även en kort tid, så kan det bli svårt att komma igång igen. Tänk även på att om du i början, innan du är helt säker på amningen, ger flaska så finns det en risk att barnet börjar suga felaktigt på bröstet då sugteknikerna är annorlunda. Läs mer om modersmjölksersättning.
Länge ner kan du läsa mer om att gå över från amning till ersättning.
Läs mer: När ska man rapa en bebis
Kranvatten
Framför allt för ett spädbarn är det farligt med höga halter av föroreningar och kemiska ämnen som kan finnas i varmvattenberedare och ledningar. Varmt vatten från kranen ska därför inte drickas eller användas till matlagning. Använd heller aldrig varmt eller ljummet vatten direkt ur kranen för att bereda välling eller modersmjölksersättning. Det är bättre att använda kallt vatten som du värmer upp i ett vattenbad eller på spisen. Har vattnet varit stillastående i ledningarna under en tid, exempelvis över natten, så bör du även spola en stund innan du tar vatten. Är du ute och reser och är osäker på vattnets kvalitet där du befinner dig så bör du koka vattnet och sedan låta det svalna. Läs mer: Vatten till nyfödd
Caroline berättar:
När vår Theo var liten så koka vi varje morgon upp vatten i vattenkokare och hällde sedan över detta i en saftbringare. Vattnet blev snabbt rumstempererat vilket var en perfekt temperatur för att blanda ersättningen i under resten av dagen.
Läs även: Kvällsoro kan påverka amning och flaskmatning
Gå över från amning till ersättning
Ett sätt att sluta med amningen är att gå över från amning till ersättning. Detta kan göra att barnet långsamt vänjer sig av vid att amma. Det kan vara bra att börja med att byta ut ett amningstillfälle om dagen och då ge en flaska med ersättning.
Ett tips kan vara att låta partnern, eller någon annan i den ammande personen närhet, ge barnet flaskan. Helst när du finns i ett annat rum, då barn lätt känner lukten av sin mammas bröstmjölk.
Brösten kan snabbt kännas spända men detta går över efter några dagar. När det känns bra så kan du testa att ersätta ytterligare ett amningstillfälle med flaska. Fortsätt sedan på samma sätt tills barnet helt vant sig av med amningen. Du behöver dock aldrig känna att du måste dra ner på amningen. Hur länge du vill amma är helt och hållet upp till dig och ditt barn.
Läs även: 13 tips för att öka mjölkproduktionen
När når barnet sin födelsevikt?
De flesta nyfödda barn går ner i vikt de första dagarna efter förlossningen. Detta är helt normalt. Nyfödda tappar cirka 5-7% av sin födelsevikt och ibland mer. Barnet brukar efter en vecka påbörja resan tillbaka till födelsevikten, som normalt nås efter tio till fjorton dagar. Under de första månaderna brukar barn gå upp minst 150 gram i veckan. Barnets vikt och längd kontrolleras regelbundet på BVC.
Tips: Gå gärna vår amningskurs online – den är helt gratis!
Övrigt kring kost och näring den första tiden
Bröstmjölk är det enda som barnet egentligen behöver under den första tiden förutom D-droppar som man bör ge från cirka en månads ålder. Dessa skall ges hela året och inget uppehåll bör göras under sommarmånaderna. Det rekommenderade intaget av vitamin D för spädbarn är 10 mikrogram/dag, vilket normal inte täcks genom maten. Tillskottet bör man fortsätta ta tills barnet är cirka två år gammalt. Tidigare tog barn i Sverige AD-droppar istället för D-droppar, men senare forskning har visat att svenska barn inte har något behov av något extra tillskott av A-vitaminer.
Ammas barnet ordentligt så behöver barnet inget vatten att dricka, inte ens i tropiskt klimat. Ni kan fortsätta att amma barnet så länge ni vill men vid sex månaders ålder kan det vara aktuellt att komplettera med annan mat. Nu rör sig barnet mer än tidigare och kan behöva extra mat för att täcka barnets energi- och näringsbehov. Om barnet är redo går det ofta bra att börja med lite smakportioner av puréer och gröt redan vid fyra månaders ålder. Smakportionerna är till för att barnet i långsam takt ska få smaka på olika produkter och vänja sig vid att äta från/med sked. I avsnittet om kost för barn mellan 6 månader och 1 år hittar du mer om smakportioner.
De som läst avsnittet om kost till nyfödda barn läste även om magknip och kolik, om naveln hos nyfödd samt om barnets utveckling.
