Regler för föräldraledighet
Som partner har du rätt att vara föräldraledig i samband med förlossningen och du har enligt reglerna även rätt att vara föräldraledig halva tiden. Totalt har föräldrarna rätt att vara lediga 480 dagar, vilket innebär att vardera föräldern har 240 dagar.
Du kan vara föräldraledig i totalt 1,5 år från sitt arbete, oavsett hur mycket ersättning du tar ut. Du har rätt att ta ut mer föräldraledighet än så om du har kvar föräldrapenning som du kan ta ut efter de första 18 månaderna av ledigheten. Till vardags används ofta uttrycken mammaledighet och pappaledighet, men formellt så heter det föräldraledighet oavsett vilken relation föräldern har till barnet (mamma, pappa, partner). Mer om dina rättigheter till föräldraledighet hittar du nedan.
Föräldraledig vid förlossningen
Mamman har rätt att vara ledig redan från och med 60:e dagen innan beräknad förlossning. Man har även rätt att vara ledig för att delta i föräldrautbildning som anordnas av Mödravårdscentralen (MVC). Under denna utbildning får båda föräldrarna ta ut föräldrapenning samtidigt.
10-dagar i samband med förlossning
Den förälder som inte är gravid kan få ersättning för 10 dagars ledighet i samband med att barnet föds. Tidigare behövde man göra en anmälan av föräldrapenning för 10 dagars ledighet i samband med barnet födelse redan samma dag som man ville ha ersättning för. Denna regel har dock ändrats från och med den 1 januari 2019 och nu räcker det med att man ansöker om ersättning efter ledighetsperioden. Du måste dock ansöka senast 90 dagar efter den första dagen som du var hemma med barnet (texten fortsätter nedanför).
När man tar ut de tio lediga dagarna i samband med förlossningen så har man rätt till pengar från försäkringskassan. Under dessa tio dagar har den andra föräldern något som kallas tillfällig föräldrapenning och detta är ett av få tillfällen då båda föräldrarna kan ta ut föräldrapenning under samma dagar.
Man har rätt till tio dagar per barn, vilket betyder att du exempelvis får tjugo dagar om du skulle få tvillingar. Dagarna får du ta ut ända till och med den 60:e dagen efter det att barnet kommit hem från förlossningen. Enklast är att anmäla att du vill ha ersättning direkt på www.forsakringskassan.se med hjälp av e-legitimation. (Läs mer om hur mycket ersättning du får när du är föräldraledig).
Rätten att vara ledig med ditt barn
Du har rätt att vara helt ledig från arbetet så länge barnet är yngre än ett och ett halvt år. Anmälan till din arbetsgivare om att du ska vara föräldraledig ska göras senast två månader innan om inget annat är avtalat. I samband med anmälan om att du ska ta ut föräldraledighet måste du också tala om hur lång tid du planerar att vara ledig. Något som är viktigt att diskutera redan innan ledigheten är hur dina nuvarande arbetsuppgifter skall lösas under tiden då du är borta. Föräldraledighetslagen säger att du i princip har rätt att komma tillbaka till samma arbetsuppgifter som du hade innan ledigheten. Om företaget gör en omorganisation eller andra förändringar medan du är borta så kan detta innebära att du får andra arbetsuppgifter.
Du har även rätt att arbeta kortare dagar så länge du har barn som är under åtta år, eller till dess barnet har avslutat det första skolåret. Du får förkorta den normala arbetstiden med upp till en fjärdedel. Viktigt att tänka på är att båda föräldrar inte har rätt att ta ut föräldrapenning för samma dag, utöver de 30 dubbeldagarna. Totalt har man rätt att vara ledig 480 dagar. Av dessa är 90 dagar (60 dagar för föräldrar till barn födda innan 151231) reserverade för var och en av föräldrarna. (Läs mer om ersättningsnivåer och föräldrapenning).
Hur länge kan man vara föräldraledig?
Som förälder har du rätt att ta ut föräldraledighet fram till dess att ditt barn är 8 år gammalt. Reglerna för hur länge du kan vara ledig skiljer sig åt beroende på barnets ålder.
Föräldraledighet om barnet är under 18 månader
Om du har barn som är under 18 månader (1,5 år) så har du alltid rätt att vara ledig från arbetet, utan krav på föräldrapenning.
Föräldraledighet när barnet är över 18 månader
Om ett barn är äldre än 18 månader så kan du fortfarande vara föräldraledig, men endast i den omfattning som du tar ut föräldrapenning. Har du föräldrapenning kvar så kan du således vara föräldraledig även efter det att ditt barn blivit 18 månader. Om du inte har föräldrapenning kvar att ta ut men ändå vill vara ledig, så måste du istället gå ner i tjänst och arbeta deltid. Detta har du rätt att göra fram till dess att barnet fyllt 8 år (eller 12 inom vissa kollektivavtal).
Nya regler från 2014
Om ditt barn är fött före den första januari 2014 kan du ta ut föräldrapenning till och med den dag då ditt barn avslutar första året i grundskolan. Om ditt barn fyller 8 år efter skolavslutningen kan du ta ut föräldrapenning till och med den dagen barnet fyller 8 år.
Om ditt barn är fött den första januari 2014 eller senare så kan du ta ut föräldrapenning till och med den dag barnet fyller 12 år eller när barnet slutar årskurs 5 i grundskolan. Men efter att barnet har fyllt 4 år kan ni bara spara 96 dagar sammanlagt. Detta innebär att högst 20% av föräldradagarna kan sparas till efter det att barnet fyllt fyra år.
Exempel föräldraledighet
Kalle och Linda bor ihop och har precis kommit hem ifrån förlossningen. Kalle har varit ledig sina tio pappadagar med tillfällig föräldrapenning. Linda trivs inte på sitt jobb och vill därför vara ledig så länge som möjligt. Kalle överför därför så många av sina dagar som möjligt till Linda. Kalle kan föra över alla dagar utom 90 stycken vilka är reserverade för honom. Detta betyder att Linda nu kan vara ledig 390 dagar och Kalle 90 dagar. De 90 dagarna är alltid på sjukpenningsnivå.
Mer om: Hur du bäst nyttjar dina dubbeldagar.
Möjlighet att omplaceras under graviditeten
Som blivande mamma så har du rätt att bli omplacerad om du på grund av graviditeten inte kan utföra dina ordinarie arbetsuppgifter. Detta kan vara om ditt arbete är tungt, riskfyllt eller väldigt stressigt. Dessa rättigheter gäller från 60 dagar före beräknad förlossning. Har man ett arbete där man inte kan bli omplacerad och inte kan arbeta så måste man ansöka hos försäkringskassan om att vara ledig med graviditetspenning i slutet av graviditeten.
Läs även: graviditetspenning.
Vanliga fallgropar
1. Glöm inte lägstanivådagarna. Det är vanligt att folk glömmer att man bör blanda upp lägstanivådagarna med sjukpenningdagarna så att ersättningen inte blir så låg. Innan du kan ta ut lägstanivådagarna måste du dock ta ut 180 dagar på sjukpenningsnivå. Lägstanivådagarna ger endast 180 kronor i ersättning per dag.
2. Folk tar ut för många dagar innan barnet fyllt ett år. Om du ska vara hemma längre än ett år så ska du tänka på att för att få behålla din sjukpenninggrundande inkomst (SGI), så måste du efter det första året ta ut föräldrapenning minst fem dagar i veckan eller arbeta i mindre omfattning än tidigare och ta ut föräldrapenning för den minskade arbetstiden. Arbetar du mindre än tidigare och inte fyller ut med föräldrapenning så sänks din sjukpenninggrundande inkomst till din faktiska arbetsinkomst. Du får då lägre ersättning om du blir sjuk eller vabbar efter det att barnet fyllt ett år.
3. Glöm inte bort inskolningen på dagis eller förskolan. Det är lätt att räkna fel och missa att man behöver kanske tre och ibland även fyra veckor i reserv för att klara av inskolningen. Blir barnet sjuk kan det bli en utdragen process då detta ofta innebär att man får börja om igen.
4. Gravid igen. Om ni bestämt er för att bli gravida igen, innan första barnet blivit ett år och nio månader, så får ni som föräldrar behålla den tidigare föräldrapenningsnivån. Detta är självklart bra rent ekonomiskt, men endast om man lyckas. Det är inte självklart att man lyckas bli gravid inom denna tid och då riskerar man en lägre SGI om man vid denna tidpunkt inte går tillbaka till arbetet i samma omfattning som innan den första graviditeten.
5. Det kan locka att vara ledig längre och att då välja att vara ledig utan ersättning. Innan du beslut om detta så tänk på att det kan vara en ekonomisk fälla, som påverkar din framtida sjukersättning om du blir sjuk (din SGI) och kanske även din löneutveckling, dina karriärmöjligheter samt din pension.
Läs även: RS-virus hos barn
Maximera din föräldraledighet
När man är föräldraledig så har man rätt att vara ledig vardera 240 betalda dagar, eller 480 dagar om du är ensam. Du kan dock dryga ut din ledighet genost ta obetalda dagar om man kan klara sig utan ekonomisk ersättning.
Väljer du att ta ut dubbeldagarna som du har rätt till så använder ni upp dagarna snabbare och den totala längden för föräldraledighet blir kortare. Vill ni vara lediga så länge som möjligt så bör ni således inte använda några dubbeldagar.
Har ni innestående semester så är det möjligt att ta ut semesterdagar i anslutning till ledigheten så att den totala perioden du får tillsammans med ditt barn blir längre.
Dubbeldagar under föräldraledigheten
Reglerna för dubbeldagar under föräldraledigheten gäller från och med den första januari 2012. Dessa regler gör det möjligt för ett barns föräldrar att vara hemma samtidigt med föräldrapenning under en månads tid. Dessa dagar under föräldraledigheten kallas för dubbeldagar (läs mer om reglerna för dubbeldagar).
Läs även: Föräldrapenning.
Jämställdhetsbonus – nu avskaffat
Jämställdhetsbonus infördes för att underlätta för föräldrar att dela lika på föräldraledigheten. Idag har dock jämställdhetsbonusen avskaffats sedan årsskiftet 2017. Ett kriterium för att man skulle få jämställdhetsbonus var att man hade gemensam vårdnad om barnet. Man behövde dock inte vara sambo eller gifta. Man kunde dock inte få jämställdhetsbonus för dubbeldagar eller dagar på lägstanivå.
Jämställdhetsbonus började räknas när den föräldern som varit föräldraledig kortast tid hade tagit ut föräldrapenning under 90 dagar. För varje dag därefter som den föräldern tog ut föräldrapenning fick man 50 kronor vardera. Bonusen betalades ut några dagar efter föräldrapenningen. Jämställdhetsbonusen var skattefri och betalades ut automatiskt, man behövde alltså inte ansöka om den. Maxbeloppet var 13500 kronor per år och 18000 kronor om ni hade tvillingar.
Regeringen beslutade att jämställdhetsbonusen avskaffades efter årsskiftet 2017. Det innebär att ingen jämställdhetsbonus kommer att betalas ut för dagar efter den 31 december 2016. Dagar fram till och med den 31 december påverkas inte. Om du har ansökt om föräldrapenning för dagar före 1 januari 2017 som ger rätt till jämställdhetsbonus, så kommer du att få jämställdhetsbonus för de dagarna. Du kan däremot inte få jämställdhetsbonus för dagar efter 31 december 2016.
Läs även om: Anknytningsteorin
Övrigt om föräldraledighet
Börja jobba tidigare – Normalt så har man med en månads varsel rätt att komma tillbaka till sin arbetsplats och i normala fall till sina gamla arbetsuppgifter.
Kalender för föräldrapenningsdagar – När du planerar din ledighet ska du tänka på att försäkringskassans beräkningsperiod löper från den 21:a i en månad till den 20:e i nästa månad. Dina utbetalningar kan skilja sig åt mellan månaderna eftersom att månaderna har olika antal dagar. Föräldrapenning betalas normalt ut mellan den 25:e och den 27:e i varje månad.
Anställningsskydd – Om man blir uppsagd under föräldraledigheten så gäller inte uppsägningstiden förrän den föräldralediga är tillbaka i tjänst.
Varva ledigheten – Ibland kan det av flera anledningar finnas ett behov eller en vilja att varva föräldraledigheten mellan föräldrarna. Ni har då rätt att dela upp ledigheten på högst tre perioder per år, vilket arbetsgivaren inte kan neka. Om du och din arbetsgivare är överens kan du dock dela upp ledigheten på fler perioder än så. De tio första dagarna du kan vara ledig vid barns födelse räknas inte som en av de tre perioderna.
Lön – Du har under din föräldraledighet rätt till samma villkor i en löneförhandling som dina kollegor. Prata med din chef och säkerställ så att även du kallas till lönesamtal.
Lever du i en bonusfamilj?
De som läst avsnittet om regler för föräldraledighet läste sedan mer om ekonomi och föräldraskap och om föräldrapenning. Här hittar du fullständiga lagregler för föräldraledighet.
