moderkakan

Moderkakan

Moderkakan eller Placenta. Vad är en moderkaka och hur fungerar moderkakan? Moderkakan finns bara i kvinnans kropp under tiden då hon är gravid. Moderkakan ger barnet både näring och syre under graviditeten samt hjälper till att transportera bort avfallsprodukter från fostret som moderns kropp sen gör sig av med.

Vad är moderkakan? Hur fungerar moderkakan?

Moderkakan är ett tillfälligt organ som ger din bebis näring under nio månader. Utvecklingen av moderkakan börjar redan några dagar efter befruktningen. Moderkakan tar under graviditeten emot näring och syre via moderns blod och överför det till fostret.

Moderkakan kallas även för placentan. Den sitter fäst på insidan av livmoderväggen och växer precis som fostret under graviditeten. En moderkaka som från början sitter långt ner flyttas ofta upp under graviditeten, eftersom den dras uppåt när även livmodern växer. En moderkakas vikt varierar mellan ett halvt och ett kilo. Moderkakan fungerar som fostrets lunga, tarm, lever och njurar. Moderkakan fungerar med andra ord som ett extra organ åt fostret tills kroppen kan klara sig på egen hand.

Hur fungerar moderkakan?

Moderkakan är ett tillfälligt organ som bara finns i kroppen hos däggdjur av honkön under graviditeten. Den utvecklas redan 5-6 dagar efter befruktningen, då ägget precis fäst på livmoderns slemhinna. Precis innan denna händelse har några få celler separerats från det befruktade ägget, vilka blir till fosteranläggningen och de andra cellerna utvecklas till moderkakan. Under de första veckorna förgrenar sig moderkakan med rötter som växer inåt i livmoderns slemhinna. Efter cirka fyra veckor är moderkakan utvecklad till en unik skapelse.

moderkakan

Sidan som visas är den som är vänd mot barnet, med navelsträngen uppe till höger. Den andra sidan är fäst på livmoderväggen. Det vita som ligger runt om är rester efter fostersäcken. Foto: Jeremy Kemp

Moderkakan består av två olika delar. Den ena delen av moderkakan är genetiskt och biologiskt en del av fostret, medan den andra delen är den del av modern. Moderkakan tar emot näringsämnen och syre från moderns blod och överför det till fostret. Samtidigt tar moderkakan emot avfallsprodukter från fostret som moderns kropp gör sig av med. Dessa två olika delarna fungerar parallellt med två skilda blodomlopp. Gränsen mellan de två delarna utgör en mur som tar bort det mesta som kan skada fostret, som exempelvis bakterier. Alkohol, tobaksrök, en del mediciner och virus är dock exempel på ämnen som kan ta sig igenom denna mur.

Mellan moderkakan och fostret löper navelsträngen, som består av blodkärl och bindväv. Dessa blodkärl transporterar avfallsämnen via moderkakan, tillbaka till mammans blod. Mamman gör sig av med avfallsämnena genom lungor och njurar. Vid förlossningen kommer moderkakan ut efter barnet i det så kallade efterbördsskedet. Navelsträngen klipps av strax efter födseln och på de flesta ställen får pappan frågan om han vill klippa av den.

Komplikationer relaterade till moderkakan

Det är ovanligt, men ibland kan det uppstå problem eller komplikationer i moderkakan. Här nedan har du ett par exempel på vad som kan inträffa.

Placenta previa (föreliggande moderkaka): Om moderkakan sitt lågt kan den orsaka blödningar under sista delen av graviditeten. Förlossning måste ske genom kejsarsnitt om moderkakan ligger över inre livmodermunnen.

Abruptio placentae (lossning av moderkakan): Detta händer i en av 200 graviditeter och i regel är det endast en liten del av moderkakan som lossnar vilket gör att fostret fortfarande kan få syra fram till det blir förlöst. Om du blöder under sista halvan av graviditeten så ska du genast kontakta förlossningsavdelningen.

Placentainsufficiens (försämrad moderkaksfunktion): En försämrad moderkaksfunktion innebär, precis som det låter, att moderkakan inte fungerar som den ska. Det tydligaste tecknet på att något är fel är att fostret inte växer som det ska.

Placenta accreta (fastsittande moderkaka): Det kan hända att moderkakan växt för långt in och att den inte lossnar vid förlossningen.

Läs även: Livmodern under graviditeten

De som läst avsnittet om moderkakan läste även mer om man kan äta moderkakan, hur det går till med registrering av namn, faderskapsintyg och vårdnadsfrågor samt mer om separation.

Dela artikeln

Facebook
Twitter
Email

Författare och faktagranskning

Fler artiklar om kost och hälsa

gravid folsyra

Folsyra gravid

Folsyra rekommenderas till dig som är eller försöker att bli gravid. Varför ska gravida ta folsyra? Vad är folsyra? Vilka risker finns det med folsyratillskott under graviditeten? Du bör ta ungefär 400 mikrogram folsyra per dag redan när du försöker att bli gravid. Fortsätt med folsyra fram till du är i graviditetsvecka 12.

Läs artikeln »
Nattljusolja gravid

Nattljusolja gravid

Nattljusolja är ett växtbaserat kosttillskott som sägs kunna påskynda och underlätta en förlossning. Man ska vara medveten om att saknas säker forskning kring hur nattljusolja påverkar foster och den gravida kvinnan. 

Läs artikeln »
Nötkött gravid

Rött kött gravid

Nötkött går bra att äta när man är gravid. Man ska dock säkerställa att kött är ordentligt tillagat och inte är rött. Livsmedelsverket ändrad nyligen sina rekommendationer och de råder nu gravida att inte äta nötkött som är rött om det inte varit fryst i minst tre dygn.

Läs artikeln »
diabetes barn

Diabetes barn

Diabetes är en sjukdom som allt oftare drabbar barn. Förr kallades det då för barn- eller ungdomsdiabetes, men idag används beteckningen typ 1-diabetes. Symptom är ofta trötthet, törst, ofta kissnödig, illamående och viktnedgång.

Läs artikeln »
Feber barn

Feber hos barn

Feber hos barn är vanligt, men när har barn feber? Vad är låg respektive hög feber hos ett barn och vilka signaler ska man hålla utkik efter? Varför får barn feber? Är det normalt att barn får feber så ofta? Vi ger dig tips och råd när ditt barn har feber.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.