Modersmjölksersättning

Att ge modersmjölksersättning

Modersmjölksersättning ger man till nyfödda barn som alternativ till bröstmjölk. Modersmjölksersättning innehåller fullvärdig näring och kan ges som den enda kosten till ett barn under det första halvåret. Innehållet är anpassat efter vad barnets kropp kan ta hand om och omsätta.

Det finns många olika anledningar till varför man ger modersmjölksersättning. Det kan exempelvis handla om att man inte kan amma för att mjölkproduktionen är för liten eller så vill man helt enkelt inte amma barnet av privata skäl. Oavsett vad orsaken till varför du väljer att ge modersmjölksersättning är, så är beslutet helt och hållet ditt. Man har rätt att få hjälp och instruktioner om hur man gör, antingen på förlossningen eller på BVC. Om man inte vill amma så är det bra om man skriver det i sitt förlossningsbrev eller på annat sätt berättar det för personalen på förlossningen.

Barn behöver närhet, trygghet och beröring. Även om du ger modersmjölksersättning är det därför bra att vara så nära barnet som möjligt. Hudkontakt är att föredra och ha gärna ögonkontakt med barnet med du ger flaskan.

Var noga med hygienen och rengöringen av flaskor, nappar eller koppar. Det är även viktigt att följa doseringen och instruktionerna på modersmjölkersättningens förpackning då en felaktig dosering kan vara skadligt för barnet.

I denna artikel kan du läsa:

• Därför ska du koka vattnet till ersättningen
• Kan modersmjölksersättning sparas?
• Vad innehåller modersmjölksersättning?
• Hur mycket och hur ofta ska man ge ersättning?
• Hur blandar man ersättningen?
• Kan man byta modersmjölksersättning och hur gör man?
• Bajsat hos bebisar som dricker ersättning
• Generella tips när du ger ersättning

Koka vattnet innan du blandar din modersmjölksersättning

Det vatten som används för att tillaga modersmjölksersättningen bör kokas innan det används. Orsaken till att man ska hetta upp vattnet är att man då dödar alla eventuella bakterier som finns i vår miljö.

Att koka upp vattnet är en rekommendation som ges av både WHO och det Europeiska livsmedelsverket (EFSA). Allra viktigast är detta under de första två månaderna i barnets liv. Vattnet som används ska inte stå framme i mer än 30 minuter. Förvara det kokta vattnet med lock i kylskåp om du inte ska använda det direkt.

Viktigt att uppmärksamma är att det är pulvret som ska komma i kontakt med hett vatten (minst 70 grader). Låt därför inte vattnet svalna innan du tillreder modersmjölksersättningen. Vill du påskynda tillredningsprocessen går det bra att förvara det heta vattnet i en bra termos som håller temperaturen. Du kan även använda dig av en vattenkokare. Normalt rekommenderar man att vattnet alltid ska kokas till barn fram till dess att de blivit drygt tre månader gamla.

Kan modersmjölksersättning sparas efter att den är blandad?

Modersmjölksersättning bör inte sparas efter att den är blandad. Efter det att barnet har ätit bör överbliven modersmjölksersättning i flaskan slängas, eftersom det lätt växer bakterier i det. För bästa kvalité bör modersmjölksersättning serveras så nylagad som möjligt. Ersättning och tillskottsnäring som står framme bör ätas inom en timme.

Olika sorters modersmjölksersättning

Modersmjölksersättningar har tagits fram för att vara så likt bröstmjölk som möjligt och utvecklas ständigt till det bättre. Idag är de produkter med modersmjölksersättning som är godkända i Sverige av mycket hög kvalité som är jämförbar med bröstmjölk.

Modersmjölksersättning kan användas som den enda näringen under barnets första fyra till sex månader. Senast från det att barnet är sex månader rekommenderas det att man gradvis börjar ge barnet mindre mängder mat s.k. smakportioner.

Modersmjölksersättning är anpassad till barnets ålder och hur barnet växer. Generellt så gäller nedanstående för all modersmjölksersättning som säljs i Sverige. Vill man så är det dock fritt fram att ge tillskottsnäring även till barn som är äldre än ett år.

• 1 ges från födelsen till barn som både ammas eller inte ammas. Denna benämns som ”modersmjölksersättning” och ges upp till sex månaders ålder.
• 2 är tillskottsnäring och ges från sex månader som ett komplement till amning. Denna benämns som ”tillskottsnäring” och ges upp till ett års ålder.
• 3 ska ges som måltidsdryck istället för mjölk eller när barnet inte dricker välling. Denna benämns som ”tillskottsnäring” eller ”junior/babymjölk” och kan användas från ungefär nio månaders ålder.

Vad innehåller modersmjölksersättning?

Modersmjölksersättning görs av kontrollerad och godkänd mjölk, vanligtvis komjölk. Den behandlas så att proteinhalten sänks och sedan tillsätter man fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer i mängder som liknar bröstmjölken så mycket som möjligt. Kroppen är något sämre på att ta upp protein och andra näringsämnen från ersättning än från bröstmjölk och halten av dessa är därför ofta något högre i ersättning än i bröstmjölk.

I tillskottsnäring är flera halter ännu något högre än i modersmjölksersättningen för att möta det växande barnets ökande behov. Näringsmässigt är det samma innehåll i pulver, som det är i de vakuumförpackade ersättningar och tillskottsnäring som finns att köpa färdigblandad. De färdigblandade ersättningarna är att rekommendera vid resor eller om du har svårt att dosera pulvret på rätt sätt.

Hur mycket modersmjölksersättning ska man ge?

Hur mycket ersättning ditt barn ska äta är mycket svårt att säga då alla barn är olika. På förpackningarna finns det dock rekommendationer på vilken mängd modersmjölksersättning som är lagom för olika åldersgrupper.

Generellt är det dock, precis som vid amning, barnets aptit och hunger som ska styra mängden. Var därför uppmärksam på barnets signaler om när och hur mycket de vill äta.

Tillväxtkurvan är en bra utgångspunkt för att veta om barnet får i sig den näring det behöver. Ökar barnet i vikt och följer sin tillväxtkurva får barnet tillräckligt mycket mat. Här är rekommendationer från ”Rikshandboken för barnhälsovård” på ungefärliga mängder modersmjölksersättning som bör ges till barn under sex månader:

Är du nyfiken på hur ett matschema kan se ut för olika åldrar så besök våra sidor som handlar om barnets utveckling vid olika åldrar: 0-1 månader, 1-2 månader, 2-3 månader och 3-4 månader.

Att blanda modersmjölksersättning

 Vi har berört denna punkt tidigare här på sidan, men här kommer lite tips att tänka på när man blandar modersmjölksersättning.

• Köp endast godkända produkter av modersmjölksersättning och försök inte att göra egna.
• Diska flaskor och nappar noggrant. Koka och sterilisera dem inför första användningen, sedan är det inget krav. Se till att nappen till flaskan har ett lagom litet hål.
• Tvätta alltid händerna innan tillredningen.
• Använd kallt vatten från kranen och låt vattnet rinna en stund så att det inte stått stilla i ledningen, inga kemiska ämnen får finnas kvar i vattnet. Koka sedan vattnet.
• Följ måttanvisningen på paketet. Ta varken för mycket eller för lite pulver. För mycket pulver kan orsaka förstoppning och/eller vätskebrist med för lite pulver kan orsaka näringsbrist hos barnet.
• Modersmjölksersättning som blivit över ska kastas.

Läs även: När ska man rapa sin bebis?

Hur gör man när man ger modersmjölksersättning

Det finns många åsikter om hur man ska göra när man ger modersmjölksersättning till tillskottsnäring. Som alltid är det dock viktigast att lyssna till barnet så att det ligger bekvämt samt är lugnt nog för att matas. Här har du i alla fall några goda råd för att underlätta matningen:

• Sätt dig bekvämt i en stol eller fåtölj som du trivs i.
• Se till så att hålet i nappen är av rät storlek så att modersmjölksersättningen inte rinner för snabbt. En riktlinje är att det endast ska droppa om du håller flaskan upp och ner. Byt napp när barnet blir äldre.
• Barnets kropp bör ligga nära din egen kropp, ungefär som när man ammar. Lägg barnet horisontellt, men tänk på att barnets huvud inte ska ligga lägre än resten av dess kropp.
• Prova temperaturen på ersättningen genom att hälla några droppar från flaskan på armen, det ska vara ljummet.
• Du kan stimulera barnets sökreflex genom att röra vid barnets kind med flaskans napp.
• Tvinga inte barnet att ta flaskan, utan vänta med att föra in flaskan till dess att barnet öppnar munnen.
• Om barnet har rätt sugteknik på flaskan så ska barnets läppar vara utvikta så att de sluter sig om nappen.
• Vinkla flaskan så att nappen hela tiden är fylld med modersmjölksersättning, annars kan barnet svälja luft.
• Skruva inte på locket på flaskan för hårt, då kan det bildas vakuum.
• Låt det ta tid och ta upp barnet om det blir gnälligt. Det kan behöva rapa.
• Det är oftast bäst om barnet får suga tills det själv släpper taget. Man ska helst inte dra ut nappen.
• De som ska ge barnet mat ska helst vara kända för barnet så att barnet känner sig trygg med den som matar.
• Om man endast tillfälligt ger modersmjölksersättning kan man ge ersättning i kopp, skedflaska eller i snipa, ett slags drickskål. Gör man ett uppehåll i amningen kan barnet annars få svårt med sugtekniken och det kan vara svårt att få igång amningen igen.
• Om man ger ersättning i kopp så ska man tänka på att det rinner snabbare ur koppen än ur en nappflaska och man kan därför behöva ta det i extra långsam takt.

Läs även: Kvällsoro vid matning och nattning

Att byta modersmjölksersättning

Ibland kan man av olika orsaker bli tvungen att byta modersmjölksersättningsprodukt. En studie som är genomförd i Storbritannien visar dock att flera spädbarns magproblem har förvärrats när föräldrarna har bytt modersmjölksersättning flera gånger.

Måste du byta produkt så börja därför försiktigt genom att använda de olika produkter parallellt den första tiden.

Börja med att dag 1 endast ge den nya modersmjölksersättningen vid 25% av matningstillfällena.

Dag 2 kan ni sedan öka till 50% av vardera den nya och gamla produkten och dag 3 kan ni sedan ge den nya modersmjölksersättningen vid 75% av tillfällena.

Från dag 4 kan ni sedan ge endast den nya produkten. Detta ger en smidig övergång mellan de olika produkterna. Om ni har fått konstaterat att barnet är mjölkallergiskt så ska ni dock byta till den mjölkfira ersättningen direkt.

Läs även: Så tolkar du din bebis skrik

Bajset hos barn som får modersmjölksersättning

Det första bajset som kommer efter födseln kallas mekonium och är väldigt mörkt. Efter en vecka blir barnets bajs normalt ljusgult eller gulbrunt. Nyfödda barn bajsar ofta varje gång de äter och avföringen är oftast lös om de ammas.

Hos de barn som bara får modersmjölksersättning är bajset ofta lite fastare än hos de barn som bara får bröstmjölk. Färgen är oftast gul, men den kan också vara lite grönaktig. Många föräldrar blir oroliga om barnet helt plötsligt inte bajsat på någon dag, men det behöver man normalt inte vara så länge barnet äter och sover bra och är som vanligt i övrigt. Se alltid till barnets välbefinnande för att bedöma.

Läs mer: Bajs hos bebisar

Barn som får modersmjölksersättning eller tillskottsnäring kan ibland få besvär med trög avföring. Det kan ibland upplevas som att barnet krystar utan att det kommer någon avföring. Det första man ska kontrollera om barnet verkar ha förstoppning är att man blandar modersmjölksersättningen exakt enligt de instruktioner som finns på förpackningen.

Tar man för mycket pulver gör det att barnet lättare drabbas av förstoppning och det kan dessutom drabbas av vätskebrist. En förstoppning går ofta över ganska snart men om det inte gör det inom en vecka, eller om barnet verkar ha ont eller svårt att bajsa, så bör du rådfråga på BVC eller hos läkare.

9 Tips när man ger modersmjölksersättning

• Alla barn är olika och aptiten kan variera från gång till gång. Att de inte äter som de ska under någon dag innebär inte att man ska byta ersättning eller börja ge vanlig mat.
• Under de två första månaderna är det helt naturligt att barnet får mycket gaser. Hjälp gärna barnet att få ut gaserna. Att lägga barnet över sin axel kan hjälpa barnet att rapa eller att släppa sig så att luft som barnet svalt kan komma ut.
• Till en början störs inte barn av omgivningen när det ska äta, men när barnet blir större så kan det störas om där är för mycket aktiviteter runt omkring.
• Om barn blir förkylda och täppta i näsan kan det vara svårt att äta ur nappflaska. Då kan man ge koksaltlösning i näsan strax innan barnet ska äta. Läs mer om snorig och täppt näsa hos bebis.
• Barn har behov av närhet även när man ger flaska. Ta gärna av dig på överkroppen så att barnet får hudkontakt och håll barnet tätt intill dig.
• Ta gärna pauser i matningen, så att barnet ges tid att äta.
• Måltidens längd varierar och det är viktigt att låta barnet bestämma takten. 30 minuter per måltid är en vägledning.
• Får barnet i sig tillräckligt med mat? Att spädbarn kissar så att man får byta blöja åtminstone sex gånger per dag, och att blöjan då är genomblöt med klart gult eller svag gul urin, brukar vara ett tecken på att det äter tillräckligt.
• Det är ganska vanligt att barn kräks i samband med att de äter. Det beror på att den övre magmunnen, mellan matstrupen och magsäcken, inte är helt färdigutvecklad och inte sluter tätt när barnets föds.

De som läst avsnittet om modersmjölksersättning läste även mer om amning, tillväxtkurvor hos barn samt avsnittet om att ge smakportioner.