Diabetes när du är gravid
Graviditetsdiabetes är ett växande problem bland befolkningen. Att allt fler drabbas av diabetes under graviditeten, hänger ihop med en allt större andel överviktiga. Ofta upptäcks det under kontrollerna på barnmorskemottagningen.
Behandling av graviditetsdiabetes utgörs oftast enbart av kostråd som är anpassade till graviditeten. Syftet med behandlingen är att få ner blodsockervärdet och behålla det på en nivå som liknar blodsockervärdet hos en person utan diabetes. Förhöjda blodsockernivåer kan bland annat leda till att barnet växer onormalt mycket vilket ökar risken för komplikationer i samband med förlossningen.
På denna sida kan du bland annat läsa:
- Vad är graviditetsdiabetes?
- Vem är i riskzonen för graviditetsdiabetes?
- När kan man få graviditetsdiabetes?
- Vilka risker finns det?
- Hur kan man minska risken?
- Vad ska man äta och träna för att minska risken?
Vad är graviditetsdiabetes?
Under graviditeten behövs mer insulin än vanligt för att hålla nere sockerhalten i blodet. Om kroppen inte kan producerar tillräckligt med insulin för att ta hand om sockret så blir blodsockerhalten för hög. Då kan man till slut drabbas av diabetes. Idag får runt 2 procent av alla gravida kvinnor i Sverige en diagnos för diabetes.
Normalt går denna form av diabetes över efter förlossningen. Graviditetsdiabetes klassificeras i gruppen diabetes typ 2, vilket är den typ som även kallas åldersdiabetes.
Läs mer: Vad är normalt när du är gravid?
Varför får man graviditetsdiabetes?
De som drabbas av graviditetsdiabetes är ofta överviktiga och har ett högt energiintag. Får man graviditetsdiabetes är man sedan i riskzonen för att utveckla diabetes även senare i livet. De riskfaktorer som främst påverkar för att utveckla graviddiabetes är:
- Övervikt
- Moders ålder
- Ärftlighet för diabetes
- Tidigare graviditeter med graviditetsdiabetes
- Om man tidigare har fött ett stort barn
När får man graviditetsdiabetes?
Varje år får drygt 2000 kvinnor sjukdomen. Normalt försvinner den efter förlossningen, men kvinnan har en förhöjd risk att senare i livet insjukna i diabetes.
Graviditetsdiabetes kan komma när som helst under graviditeten. Vanligast är att det inträffar efter den 20:e graviditetsveckan. Orsaken till att den ofta kommer en bit in i graviditeten är att det då uppstår en minskad känslighet för insulin, som framför allt är orsakade av hormoner som bildas i moderkakan. Minskad känslighet innebär en ökad press på bukspottkörteln att öka sin insulinproduktion, vilket den ibland inte klarar av i den utsträckning som behövs. Blodsockret stiger då och graviditetsdiabetes utvecklas.
Läs mer: Förlossningsdepression
Symptom på graviditetsdiabetes
Nästan all graviditetsdiabetes upptäcks genom provtagning hos barnmorskan. Primärt tar man ett blodprov, ofta med ett stick i fingret, för att få en värdeindikation (blodprovet heter P-glukos). Vid stor avvikelse och risk för att att vara drabbad får man ta ett nytt blodprov som görs efter fasta. Ibland får du istället göra ett glukosbelastningstest.
Normalt medför tillståndet få eller inga symtom, vilket gör att kvinnan normalt inte märker något själv. Om du trots allt misstänker att du har diabetes så ska du ta upp detta med din barnmorska så att ditt blodsockervärde kan kontrolleras.
Du kan eventuellt själv märka det vid mycket höga blodsockernivåer genom förändringar i ditt allmäntillstånd. Ofta känner du dig trött, törstig och mer kissnödig än normalt. Dessa symptom är dock mycket lika de symtom du säkert känner av relaterat till din graviditet. Detta gör provtagningen extra viktig.
Längre ner kan du läsa om riskerna vid graviditetsdiabetes.
Hur går glukosbelastningstest till?
Glukosbelastningstestet utförs vid ett eller flera av dina ordinarie besök hos barnmorskan. Vid testtillfället ska du vara fastande och rökfri. Du får dricka en sockerlösning och efter två timmar tar man ett blodprov. Detta prov ger ett värde som avslöjar om du är drabbad eller inte.
Läs även: När räknas man som höggravid?
Graviditetsdiabetes gränsvärden
För att få reda på om man har graviditetsdiabetes så mäter barnmorskan vid ett eller flera tillfällen ditt blodsockervärde. Värdet ska ligga på cirka 4,4-6 mmol/l före måltid och under 8 mmol/l efter måltid för att vara normalt. Vid ett glukosbelastningstest ska värdet ligga över 10 mmol/l för att diagnosen graviditetsdiabetes ska ställas.
I de flesta fall kan man behandla graviddiabetes med en förändrad kosthållning och ökad motion. Kvinnan får då genomgå en kostgenomgång samt tätare kontroller. I ett fåtal fall när förändrad kost inte är tillräckligt kan insulinbehandling övervägas.
Risker vid graviditetsdiabetes
Om kroppen inte kan ta hand om allt socker så får även barnet för mycket socker. Detta påverkar barnets storlek och leder till att barnet föds större än normalt.
Ett barn som är för stort vid födseln kan få en plexusskada som exempelvis kan innebära att nerven i axeln skadas, vilket i sin tur kan påverka barnet under hela dess liv.
Efter förlossningen kan barnet även få för låga blodsockervärden. En dåligt kontrollerad diabetes kan också leda till olika störningar hos det nyfödda barnet som exempelvis sämre lungmognad eller ökad infektionsrisk. Barnet tros även ha en ökad risk för barnfetma samt för att senare själv utveckla diabetes typ 2.
Vid graviditetsdiabetes är inte risken för att barnet ska drabbas av missbildning högre än vid en vanlig graviditet. Däremot är risken högre om kvinnan har diabetes redan innan hon blir gravid.
Vid diabetes under graviditeten så ökar även risken att kvinnan utvecklar diabetes typ 2 efter förlossningen. För mamman till det växande barnet kan graviddiabetes även leda till att hon får havandeskapsförgiftning. Andra risker för modern är försämring av redan förekommande ögonbottenförändringar (synskador), njurpåverkan samt hjärt- och kärlsjukdomar.
Längre ner kan du läsa om kost vid graviditetsdiabetes.
Vikten under graviditeten
Den viktigaste åtgärden för att minska riskerna för komplikationer med diabetes, under graviditet och därefter, är god kontroll på matintag och motion. Detta för att blodsockernivåerna ska vara så normala som möjligt under graviditeten. Optimalt är att redan innan sin graviditet säkerställa att blodsockernivåerna ligger på en bra nivå.
Under graviditeten ska du aldrig banta eller gå på diet. Däremot är det viktigt att du äter rätt. Se graviditeten som ett stresstest – om du får problem när du är gravid så ta itu med din hälsa och ditt välmående efter förlossningen.
Läs även: Din vikt under graviditeten
Kost vid graviditetsdiabetes
Blodsockret påverkas av flera faktorer, vilket innebär att det inte bara är VAD du äter som är viktigt. Även hur ofta man äter, storleken på måltiden, matens konsistens och mängd och typ av kolhydrater påverkar blodsockret. Här får du kort information om vad som är viktigt att tänka på, men mer information får du av din barnmorska.
Råd till dig i riskgruppen:
- Fördela måltiderna över dagen, 3 huvudmåltider och 2-3 mellanmål varje dag.
- Ät inte för mycket vid ett och samma tillfälle då detta ger ett högt blodsocker efteråt.
- Det är viktigt att äta tillräckligt med mat så att Du har en normal viktuppgång. Det går inte att ”banta” sig till normala blodsockervärden! Istället fördelas maten på flera måltider.
- Varje måltid ska bestå av kolhydrater, proteiner, fett och fibrer.
- Ät långsamma kolhydrater såsom grönsaker, bönor, linser, fiberrik pasta, frukt och grovt bröd.
- Drick drycker som inte innehåller socker eller sötningsmedel. Vatten är utmärkt! Drick innan eller efter du ätit, då dryck (även vatten) annars påverkar konsistens och mängden blodsocker.
- Tänk på att fysisk aktivitet sänker blodsockret och att s k stresshormoner höjer det. Oväntade värden kan alltså inte alltid förklaras av vilken mat man ätit!
För dig som har fått graviditetsdiabetes är det viktigt att tänka på din vikt även efter graviditeten. Kan du hålla dig så normalviktig som möjligt samt motionerar regelbundet är risken mindre för att du skall få diabetes senare i livet. Då bör du även tänka på fettintaget eftersom fett ger mycket energi. Fettet i maten kan dessutom orsaka hjärt- kärlsjukdom.
Läs även: Kost under graviditeten
Motion vid graviditetsdiabetes
Om du tillhör de drabbade eller om du är i riskgruppen så är fysisk aktivitet en viktig del i behandlingen. Motion ökar insulinkänsligheten och sänker blodsockernivån. Tränar du regelbundet så fortsätt med detta så länge det känns bekvämt. Cykling och simning är väldigt bra motionsformer.
Rör dig regelbundet under graviditeten. Om du inte är van att träna så börja åtminstone med regelbundna raska promenader. Om du lider av foglossning så är det bra att träffa en sjukgymnast för att diskutera lämplig aktivitet. Träna aldrig när du har infektion eller feber.
Läs även: Träning under graviditeten.
Förlossning / när barnet är fött
Även om kvinnan drabbats av graviditetsdiabetes vill man helst se en spontan vaginal förlossning. Vid vecka 40 brukar man dock överväga igångsättning. Under själva förlossningen styrs blodsockret med täta blodsockerkontroller och tillförsel av glukos och insulin vid behov. Efter förlossningen kallas kvinnan till uppföljning hos ordinarie doktor eller till vårdcentral.
Barnet kan i magen haft en hög egen produktion av insulin. Detta till följd av att kvinnans blodsockervärde har varierat mellan höga och låg värden under graviditeten. Dessa höga värden hos barnet kan fortsätta en tid efter förlossningen, vilket kan leda till att barnet får ett lågt blodsockervärde. Barnet kan då behöva extra mjölk eller ersättning. Värdet brukar normaliseras några dagar efter förlossningen.
Läs även: Trötthet under graviditeten eller om extrem kissnödighet när du är gravid.
Vanliga frågor och svar om graviditetsdiabetes
Var går gränsen för graviditetsdiabetes?
Värdet ska ligga på cirka 4,4-6 mmol/l före måltid och under 8 mmol/l efter måltid för att vara normalt. Vid ett 75 g glukosbelastningstest ska värdet ligga över 10 mmol/l en timme efter och över 8,5 mmol/ 2 timmar efter, för att diagnosen graviditetsdiabetes ska ställas.
Hur vanligt är det med graviditetsdiabetes?
Idag får drygt 2 procent av alla gravida kvinnor i Sverige en diagnos för diabetes. Detta motsvarar 2000-3000 kvinnor varje år. Normalt försvinner den efter förlossningen, men kvinnan har en förhöjd risk att senare i livet insjukna i diabetes.
Hur vet man om man har graviditetsdiabetes?
Nästan all graviditetsdiabetes upptäcks genom provtagning hos barnmorskan. Primärt tar man ett blodprov, ofta med ett stick i fingret, för att få en värdeindikation (blodprovet heter P-glukos). Du kan eventuellt själv märka det vid mycket höga blodsockernivåer genom förändringar i ditt allmäntillstånd. Ofta känner du dig trött, törstig och mer kissnödig än normalt.
När gör man Glukosbelastning gravid?
Beroende på var du bor i landet kontrolleras ditt blodsockervärde en eller flera gånger under graviditeten vid dina besök hos barnmorskan. Vanligtvis erbjuds glukosbelastning till gravida i graviditetsvecka 24–28.
Får man dricka vatten innan Glukostest?
Innan testet ska du vara fastande under minst 10 timmar före undersökningen. Vatten eller osötat te är tillåtet på kvällen. På morgonen får du inte äta men det är okej att dricka 1/2-1 glas vatten.
Hur farligt är graviditetsdiabetes?
Risken för komplikationer i samband med förlossningen ökar vid graviditetsdiabetes. En dåligt kontrollerad diabetes kan även leda till olika störningar hos det nyfödda barnet som exempelvis sämre lungmognad eller ökad infektionsrisk. Barnet tros även ha en ökad risk för barnfetma samt för att senare själv utveckla diabetes typ 2.
Vad ska man äta när man har graviditetsdiabetes?
Ät långsamma kolhydrater såsom grönsaker, bönor, linser, fiberrik pasta, frukt och grovt bröd. Kosten kan innehålla mindre kolhydrater, men något mer fett och protein än vad som rekommenderas för andra diabetiker.
Källa graviditetsdiabetes: Socialstyrelsen, 1177, diabetes.se, diabeteshandboken.se, Sahlgrenska informationshäfte för graviditet och diabetes samt information från barnmorskor.
De som läst avsnittet om graviditetsdiabetes läste även vad du bör ha hemma efter förlossningen, om kejsarsnitt och om barnets utveckling den första tiden.
